Ansök om lärarexcellens (ETP)

Vad är lärarexcellens (ETP)?

Meriteringsgraden ETP står för Excellent Teaching Practitioner och är ett sätt att främja pedagogisk skicklighet och därmed säkerställa en hög utbildningskvalitet. Med fler meriterade lärare skapas goda förutsättningar för framgångsrikt pedagogiskt utvecklingsarbete och för ökad status åt undervisningen.

För dig som enskilda lärare innebär ETP-graden en löneökning och en betydande merit vid anställning och befordran.

Förberedande workshop

Är du intresserad av att ansöka om lärarexcellens kan du anmäla dig till kursen "Workshop – how to write a teaching portfolio" som ges av Lunds tekniska högskola (LTH).

Teaching Portfolio Workshop (lth.se)

Ansök om lärarexcellens senast 31 januari

Skicka in din ansökan senast 31 januari för att få den bedömd under våren. I dokumentet nedan kan du läsa mer om fakultetens pedagogiska akademi, kriterier, bedömningsprocessen med mera.

Naturvetenskapliga fakultetens pedagogiska akademi (PDF, 307 kB, ny flik)

Innehållet i din ansökan

Din ansökan ska innehålla:

• Pedagogisk portfölj
• CV med en särskild avdelning för pedagogisk verksamhet
• Din prefekts rekommendation
• Intyg om genomförda samtal med två granskare

Skicka din ansökan

Skicka hela din ansökan som PDF till helen [dot] johansson [at] science [dot] lu [dot] se (helen[dot]johansson[at]science[dot]lu[dot]se). Utskriften av din pedagogiska portfölj skickar du till registrator Helen Johansson, kansli N, Hämtställe 39.

---

Fakultetens ETP-lärare

Sven Lukas, geologiska institutionen

My main goals as a teacher is to inspire and bring out the best in my students. I became an ETP teacher because I wanted to take my teaching and supervision skills to the next level. This involves being able to discuss new approaches with other colleagues who focus on student-centred learning, and reflecting on it with the Pedagogic Academy. I also want to signal to students that we, as teachers, care deeply about offering a quality education. The ETP application process has enabled me to reflect on my own teaching approaches and critically assess what works and what requires tweaking. On top of that, it has given me lots of new ideas to test and refine, such as the use of different formats (flipped classrooms, student-led activities). I think the ETP process is an important step in developing further as a teacher. It signals to the outside world that we as a university, faculty and department care about excellence in teaching and see this as a crucial part of our mission alongside research. Therefore, the more ETP teachers we have, the stronger this important signal will be!

 Charlotta Turner, kemiska institutionen

Jag blev ETP-lärare för att jag vill bidra till att lyfta pedagogiken inom forskarutbildningen. Doktorander är en viktig studentgrupp vars utbildning och lärandemål kräver en lika god pedagogik som grundutbildningen. Ytterligare en motivation bakom min ETP-ansökan är få möjligheter att diskutera intressanta frågor i ett lärarkollegium. På min väg mot att bli ETP-lärare har jag utvecklats i min pedagogik genom att lära mig olika typer av handledning. Jag har också upptäckt att det finns en poäng i att öppet diskutera mitt handledarskap med mina doktorander. Fler lärare vid Lunds universitet borde avsätta tid för att reflektera kring sin pedagogik. Processen att bli ETP-lärare är relativt lång eftersom den kräver studier och eftertanke, men den är oerhört utvecklande och inspirerande. Jag hoppas att fler lärare skriver ihop sin pedagogiska portfölj med fokus på forskarutbildningen.

Nils Ryde, fysiska institutionen

Som universitetslärare ser jag forskning och undervisning som mina kall. Jag utvecklas och meriterar mig naturligt i forskningen, men undervisningen har tidigare hamnat lite i skymundan. Därför är jag glad att vi numera har en pedagogisk akademi vid fakulteten – det innebär en tydlig karriär- och meriteringsväg för undervisningsdelen. Jag har lärt mig mycket på vägen till den pedagogiska akademin, till exempel tänker jag på ett utvecklande och strukturerat sätt i min undervisning. Det borde vara en naturlig ambition hos alla universitetslärare att meritera sig. För att kunna diskutera ämnesspecifika förhållningssätt och pedagogiska medel behöver vi fler ETP-lärare, inte bara vid fakulteten utan också inom de olika ämnena.

Helena Filipsson, geologiska institutionen

Jag blev ETP-lärare av flera anledningar. Jag kände att det var dags att få mina pedagogiska meriter utvärderade, samtidigt som jag ville samla de texter, tankar och idéer jag haft under lång tid. Det var ett bra tillfälle för mig att stanna upp, summera, reflektera och staka ut nya riktningar. Genom de pedagogiska kurserna och ansökningsprocessen för ETP har jag tagit till mig mer av den pedagogiska forskningen, reflekterat och fått nya uppslag och tankar. Att just reflektera är bra och givande, men oftast nedprioriterat. När du skriver din ETP-ansökan tvingas du vända blicken inåt och fundera på hur du är som lärare. Därefter är det lättare att lyfta blicken, fästa den på mottagaren och fundera på hur budskapet ska nå fram på ett bättre sätt. Av den anledningen tycker jag att fler lärare vid fakulteten borde bli ETP-lärare.

Marcus Carlsson, Matematikcentrum

Jag ansökte om ETP för att det är en merit, för att det leder till en löneförhöjning och för att det är roligt att ens pedagogiska ansträngningar uppmärksammas. Att aktivt fundera över studenternas lärande gör att man hela tiden utvecklas som lärare, jag kan nog inte ge ett kort svar på hur jag utvecklats personligen. Det viktiga är att undvika slentrianmässig undervisning och alltid föra en dialog med studenterna om deras lärande. Det finns massor av moderna trix och koncept som man kan använda sig av för en mer dynamisk undervisning, men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att studenterna inte är försökskaniner. Förändringar bör göras i små steg. Att ansöka om ETP är i sig en givande investering som får en att reflektera djupare över sin undervisning än man annars skulle gjort. Ens egen utveckling över tid blir synlig och framtida riktningar och brister tydliga under arbetets gång.

Karin Hall, institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap

För mig kändes det naturligt att bli ETP-lärare eftersom jag är intresserad av pedagogik och undervisning. Jag ville träffa likasinnade och ha inspirerande diskussioner. Sedan jag blev ETP-lärare har jag blivit bättre på att uttrycka och verbalisera mina tankar och idéer i diskussion. Jag har också motiverats och inspirerats av att lyssna på andras erfarenheter och idéer. Den pedagogiska akademin är ett utmärkt forum för dig som vill utvecklas som lärare och förbättra den undervisning som du bedriver.

Lars B. Pettersson, biologiska institutionen

Att skriva ihop sin pedagogiska portfölj är jobbigt men verkligen värt det. Du tvingas reflektera över hur du jobbat, jobbar och vill jobba utifrån ett pedagogiskt tänkande som är baserat på forskningsresultat, teorier och erfarenheter. Jag känner mig mycket nöjd med hur portföljen arbetades fram och hur jag fick feedback på den. Efter att ha jobbat igenom min ansökan till den pedagogiska akademin ser jag på min verksamhet med helt nya ögon. Att bli ETP-lärare efter utvärdering innebär ett erkännande och jag är mycket tacksam över att vara en del av den pedagogiska akademin. Det är ett värdefullt nätverk där vi diskuterar idéer och framtida möjligheter, men också hur vardagen som universitetslärare ser ut.

Susanne Pelger, enheten för pedagogik-, lärande- och utvecklingsstöd (PLUS)

När vi skulle inrätta den pedagogiska akademin vid naturvetenskapliga fakulteten fick jag möjlighet att skriva en pedagogisk portfölj och bli bedömd på Lunds Tekniska Högskola, där det redan fanns en akademi. Jag ville själv gå igenom processen innan jag höll den första workshopen om portföljskrivande. ETP-graden har stärkt mig i rollen som lärare. När jag skrev på min pedagogiska portfölj blev jag tvungen att sätta ord på min magkänsla, vilket gjorde mig mer medveten om varför jag gör som jag gör i min undervisning. Jag hoppas att fler av fakultetens lärare söker till den pedagogiska akademin. Det är ett sätt att höja undervisningens status samtidigt som ETP-graden har stor betydelse när du till exempel ska ansöka om befordran.

Daniel Strand, kemiska institutionen

I samband med en befordringsansökan sammanställde jag en pedagogisk portfölj som sedan utvecklades till en ETP-ansökan. Samtalen med ETP-lärare var till stor hjälp i det. Genom skrivprocessen har jag blivit mer rotad i de val jag gör som lärare. Den förståelsen underlättar i många situationer – inte minst genom att jag blivit bättre på att hjälpa studenter att se hur olika moment i en kurs kopplar till lärande och mål. Vägen till en ETP-ansökan är en mognadsprocess. Jag tror att många, särskilt lärare tidigt i karriären, skulle vinna på att använda strukturen i en framtida ETP-ansökan som ledstjärna när de planerar och utvecklar sin undervisning.

Helena Alexanderson, geologiska institutionen

Jag blev ETP-lärare för att jag är intresserad av pedagogik och ville få möjlighet att diskutera mitt intresse med andra lärare. Det var också ett bra sätt att få ett intyg på min kunskap och förmåga, samtidigt som det innebar en välkommen löneförhöjning. När jag hade gått den förberedande workshopen kände jag att målet att bli ETP-lärare var nåbart. På vägen dit lärde jag mig att bättre kunna sätta ord på och strukturera mina tankar om lärande, vilket gör att jag kan bli en bättre lärare och att mitt pedagogiska arbete får en tydligare riktning. Jag önskar att fler lärare vid fakulteten ansöker om att bli ETP-lärare så att vi kan visa att vi tar undervisningen på allvar och gör det bra.

Ola Wendt, kemiska institutionen

Jag fick upp ögonen för pedagogiskt portföljskrivande i samband med att jag gick den högskolepedagogiska fortsättningskursen. Jag tyckte att det var ett spännande sätt att reflektera över min egen undervisning och kände att jag ville utvecklas inom området. Arbetet i den pedagogiska akademin har vidgat min horisont – jag träffar regelbundet andra ETP-lärare och det är otroligt lärorikt att utvärdera nya ansökningar till akademin. Jag hoppas att fler lärare tar chansen och ansöker om att bli ETP-lärare, vi behöver lyfta fram undervisningen som en central del i vår verksamhet.

Tomas Brage, fysiska institutionen

Varje gång jag går in i ett rum med studenter så ställer jag mig frågorna: Kommer de att lära sig något av det vi gör tillsammans idag? Är det jag gör på något sätt en hjälp i det lärande som studenterna vill genomgå under utbildningen? För mig är det naturligt att närma mig dessa frågor med samma allvar som när jag väljer ett forskningsprojekt. ETP blev en perfekt metod för att begrunda, beforska och formulera vad förutsättningarna för lärande är och hur jag kan arbeta med dem. På senare tid har jag intresserat mig allt mer för hur vi kan utvidga vår undervisning till att bli mer inkluderande och vad vi kan göra för att kämpa mot de stereotyper som existerar och den bias som vi alla lider av.

 

Charlotte Sparrenbom, geologiska institutionen

Målet med att arbeta som lärare vid ett universitet är naturligtvis att motivera, inspirera, hjälpa och stötta studenterna i deras lärande samt locka fram nyfikenheten att förstå hur saker fungerar, lära mer och ifrågasätta. Lyckas vi inte med detta, uppfyller vi ju inte vår uppgift! Det känns naturligt att jobba med sig själva för att bli en bättre lärare och det finns alltid förbättringspotential. Att skriva en pedagogisk portfölj var ett bra tillfälle att fundera över min undervisning och kring lärandeprocessen. Som ETP-lärare hoppas jag kunna göra mer medvetna val i min roll som kunskapsförmedlare och kunna bidra till diskussionen kring pedagogik med mina kollegor. Att reflektera över hur vi arbetar och ständigt förbättra vår egen insats borde vara en självklarhet för alla lärare, och därmed önskar jag att alla lärare inom fakulteten strävar efter att bli ETP-lärare och antagna i den pedagogiska akademin.

Marie Skepö, kemiska institutionen

Jag sökte till den pedagogiska akademin eftersom jag har ett stort intresse för undervisning och pedagogik. Arbetet med den pedagogiska portföljen gav mig möjlighet att reflektera över min roll som lärare, vilket var mycket lärorikt. Löneförhöjningen var också en bidragande orsak till att jag ansökte om att bli ETP-lärare. Den pedagogiska akademin är ett mycket värdefullt nätverk som ger oss lärare möjlighet att utbyta erfarenheter samt få tips och råd kring lärande och undervisning. Jag hoppas att fler lärare tar chansen och söker till akademin.

Jonas Ardö, institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap

Utöver meritering och löneökning är det en självklarhet för mig att engagera mig i undervisningskvalitet genom den givande ETP-processen, eller andra åtgärder som stimulerar vettig grund- och forskarutbildning. På vägen mot ETP har jag utvecklats från aktiv till aktiverande, från att påstå till att fråga, och från att "snitsla färdiga banor" till att stödja utveckling av verktyg för att hitta rätt i "kunskapsdjungeln". Jag tycker att fler borde bli ETP-lärare så att vi bättre kan nyttja de skattemedel vi satsat på utbildning.

Kenneth Wärnmark, kemiska institutionen

Man lär sig otroligt mycket om sig själv under ansökningsprocessen till den pedagogiska akademin. Processen gav mig självinsikt om vilken typ av undervisare jag är och hjälpte mig att identifiera mina starka och svaga sidor som lärare, vilket är viktigt för min fortsatta utveckling. Jag ansökte om att bli ETP-lärare bland annat för att se om jag skulle klara den pedagogiska akademins rigorösa granskning. Men jag ska inte sticka under stol med att den medföljande löneförhöjningen också var ett argument. Det är viktigt att vi får fler ETP-lärare vid fakulteten så att vi kan trycka på för att få mer pengar till grundutbildningen. En stor fördel med ETP är att du redan har den pedagogiska meriteringen avklarad vid ansökan till en professur.

Fler ETP-lärare

• Katarina Hedlund, biologiska institutionen
• Bo-Anders Jönsson, avdelningen för medicinsk strålningsfysik
• Jan-Fredrik Olsen, Matematikcentrum
• Hans-Erik Åkerlund, kemiska institutionen
• Eva Åkesson, kemiska institutionen