Teleskopet heter Extremely Large Telescope och byggs av Europeiska sydobservatoriet, ESO – en internationell organisation med 16 medlemsländer, däribland Sverige. Det nya teleskopet, beläget i Atacamaöknen i Chile, kommer att ha en spegelstorlek på 39 meter, vilket gör det till världens största. Nyligen undertecknade ESO ett avtal om ett instrument – ANDES – som kommer att spela en avgörande roll.
Sofia Feltzing, professor i astronomi vid geologiska institutionen, är tillsammans med forskare och ingenjörer från Stockholm och Uppsala delaktig i SELTIC (Swedish ELT Instrument Consortium) som arbetar med det nya instrumentet. I Lund deltar även andra forskare i SELTIC, däribland biträdande universitetslektor Jens Hoeijmakers, fysiska institutionen, som representerar Lund i ANDES-konsortiets styrgrupp.
Sofia, kan du berätta lite mer om ANDES?
– Det är en spektrograf som kan dela upp ljuset från en himlakropp i olika färger. Avsaknad av ljus vid en viss våglängd gör det möjligt för astronomer att beräkna hur mycket det finns av till exempel järn och syre i de yttre delarna av en stjärna eller hur mycket det finns av olika molekyler i en planets atmosfär. ANDES kommer att ha en mycket hög upplösning vilket betyder att den kan analysera också svaga spektrallinjer (avsaknad av ljus) och därmed möjliggöra helt nya upptäckter speciellt eftersom den sitter på värdens största teleskop.
Vad kommer satsningen att betyda för forskningen?
– Vi kommer att kunna studera stjärnor i andra galaxer på samma sätt som vi kan titta på stjärnor i Vintergatan, vår hemgalax. Det finns flera andra områden där spektrografen kommer spela stor roll – speciellt för studiet av planeter runt andra stjärnor, så kallade exoplaneter.
Vilken roll spelar du och universitet i arbetet?
– Lunds universitet ingår i ANDES genom ett nationellt samarbete som koordineras från Stockholms universitet. I Lund arbetar vi främst med att delta i utvecklandet av den mjukvara som ska ta hand om rådata. Vi hoppas kunna utöka arbetet genom att involvera fler forskare från fysiska institutionen och geologiska institutionen.
Vilka nya upptäckter tror du satsningen kan leda till?
– Det med högst allmänintresse rör nog studiet av exoplaneter. Kan det finnas liv där? Vi kommer att få nya, högkvalitativa data som kan besvara en rad frågor om hur unik Vintergatan är samt testa modeller för hur den bildades och utvecklades.
Text: Johan Joelsson
