Miljövetenskap – forskning för en hållbar framtid
Klimatproblem och förändrad markanvändning. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Hållbarhetsfrågor i städerna och hälsofarlig spridning av miljögifter. Det är några av de angelägna utmaningarna för våra forskare inom miljövetenskap.
Artrikedom och ekosystemtjänsterna
Hur kan människan på ett bättre sätt skydda arter och ekosystem samt de tillhörande ekosystemtjänsterna? Utifrån denna frågeställning tar ett antal av våra forskare fram kunskapsunderlag för ekologisk restaurering, kompensation för biologisk mångfald samt hållbar finansiering.
Tack vare nära kopplingar till ämnesområden som agronomi och jordbruks- och miljöekonomi kan vår miljövetenskapliga forskning utvärdera förslag på lösningar som är relevanta för både skötsel, förvaltning och lagstiftning. Det kan röra sig om exempelvis när man ska skydda nya naturområden, hur man främjar biologisk mångfald eller hur man integrerar naturliga ekosystemprocesser i jord- och skogsbruket. Denna forskning fokuserar på såväl jordbruksmark och skogar som stadsmiljöer och kustekosystem.
Förändringar i klimat och markanvändning
Ett annat forskningsområde fokuserar på hur förändringar i klimat och markanvändning påverkar ekosystemen negativt. Det handlar exempelvis om förlusten av naturliga livsmiljöer samt en ökad frekvens och intensitet av skogsbränder, torka och värmeböljor. Våra forskare studerar här nyckelprocesser i ekosystemen, från mikroskopisk till global skala. Till sin hjälp använder man allt från mikroskopi på MAX IV-laboratoriet till fjärranalys via satelliter samt fältmätningar av exempelvis växthusgaser. Vi jobbar också med klimatmodeller och vegetationsmodeller.
Centralt i sammanhanget är att undersöka ekosystemens svar på störningar. Studierna omfattar ekosystem över hela världen. Våra forskare studerar och modellerar också konsekvenser av politiska beslut som tas inom bredare bioekonomiska system kopplade till just markanvändning och ekosystem, exempelvis skogsindustri och livsmedelssystem.
Klimatanpassade och hållbara städer
Vi bedriver även forskning inom klimatanpassning och hållbarhet i urbana miljöer. Det växande antalet människor som bor i städer skapar, i kombination med klimatförändringarnas effekter, ett ökat tryck på den bebyggda miljön och dess invånare. Det finns följaktligen ett behov av att utveckla urbana miljöer vad gäller utmaningar som exempelvis extrema väderhändelser eller konflikter kring markanvändning.
Våra forskare undersöker därför metoder för förvaltning av grönområden samt hur naturbaserade lösningar kan användas i städer och stadsnära miljöer. Vi arbetar här med fysisk planering och politisk analys i kombination med ekologiska metoder för att bedöma effekterna av olika metoder när det gäller både ekosystemtjänster och mänskligt välbefinnande.
Miljögifternas spridning och juridik
Miljögifter är ett annat område som vi är engagerade i. Våra forskare identifierar utsläpp och spridning av kemiska ämnen i samhället och naturen samt undersöker också ämnenas biologiska effekter på människor och andra organismer. Prioriterat är att identifiera effekter från avfallsprodukter, bekämpningsmedel/herbicider, tungmetaller, sot/aerosoler, utlakning av näringsämnen, övergödning i vattenmiljöer, mikro- och nanoplaster samt icke nedbrytningsbara kemikalier som PCB och PFAS.
Vår forskning på miljögifter innefattar också juridiska aspekter: styrning och reglering av kemikalieanvändning, ansvar vid miljöbrott, användningen av vetenskapliga bevis i beslutsfattande. Forskningens bredd bygger på ett nära samarbete mellan biologer, epidemiologer, kemister, fysiker, ingenjörer, samhällsvetare och statsvetare.
Beslutsfattande, riskbedömningar och beräkningsvetenskap
Våra forskare bidrar även, inom sina respektive forskningsfält, till att sammanställa kunskap för rådgivande och reglerande organ i såväl Sverige som internationellt. Vi utvecklar och tillämpar metoder för evidensbaserat beslutsfattande samt metoder för risk- och konsekvensbedömningar, bland annat vid arbete gentemot FN:s vetenskapliga paneler IPCC och IPBES samt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. I detta sammanhang studeras också hur olika former av bevismaterial används i beslutsprocesser från individnivå till samhällsnivå.
Vi har även ett forskningstema inom beräkningsvetenskap för hälsa och miljö. Här jobbar våra forskare tvärvetenskapligt med bland annat maskininlärning och artificiell intelligens, hantering av stora datamängder och statistiska metoder för att bidra med metodutveckling och hitta lösningar på vetenskapliga problem inom områden som medicin, biologi och klimat.
