Den som besöker Sölvegatan 27 en septemberdag 2028 kommer inte att känna igen sig. På gräsmattorna utanför den röda tegelbyggnaden kommer det att sitta studenter och plugga. I den ljusa entrén möts man av representanter från Luna och doktorandkåren som samtalar med dekanen för grundutbildning. I det nya naturvetenskapliga superbiblioteket hittar studenter böcker och får vägledning av bibliotekarier med olika spetskompetenser. En lättad student har precis fått hjälp att komma vidare i sitt uppsatsskrivande av en språkpedagog. I studiecentrumets tysta rum lyser flitens lampa, i grupprummen pågår högljudda diskussioner. De som avslutat sina pluggpass kan beställa espresso från det studentdrivna kaféet och besöka en utställning i det gamla vattentornet. I alla fall om det blir som Kristina Holmin Verdozzi vill. När jag träffar henne en mulen marsdag kan vi snabbt konstatera att vi inte riktigt är där. Än. Men nu har arbetet kickstartat och en mängd bollar har redan satts i rullning och i september 2028 ska banden klippas under pompa och ståt.
– Jag vill skapa en mötesplats som stärker fakultetens position här på kunskapsstråket. Det ska bli en yta som andas naturvetenskap och tillhör alla. Nu gäller det bara att få ihop det här lilla pusslet, säger hon.
Att fakulteten vill skapa ett studiecentrum med samlad biblioteksverksamhet i astronomihuset har flera förklaringar. Den första katalysatorn var astronomernas flytt till fysiska institutionen vilket ledde till att våning 2 blev tom. Det sammanföll med det omfattande förtätningsarbetet på hela fakulteten och senare beslutet att slå ihop Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Geologiska institutionen och Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap till nya Miljö- och geovetenskapliga institutionen. Och vad en sådan sammanslagning skulle innebära för geobiblioteket. Två idéer föddes. En om en samlad biblioteksverksamhet, samt en om etableringen av ett nytt studiecentrum. Efter många turer är beslutet nu klubbat. Alla fyra ämnesbibliotek flyttar ihop i astronomihuset där även ett studiecentrum etableras.
– Det finns en rad fördelar. Bibliotekspersonalen sitter nära varandra och kan erbjuda ett likställt högkvalitativt stöd. Det kommer också att finnas specialister inom en rad områden som till exempel forskningsdata och bibliometri på en plats. För studenterna kommer det att bli ett lyft med en mängd studieplatser och grupprum för olika behov, säger Kristina Holmin Verdozzi.
Men det finns också nackdelar. Det är inget Kristina Holmin Verdozzi hymlar med. När biblioteken flyttar längre från forskningen ute på institutionerna riskerar möjligheterna till korsbefruktande ad hoc-möten att försvinna. Dessutom måste de fysiska samlingarna bantas rejält. Mellan 10–15 procent av dagens utbud kommer att rymmas i det nya biblioteket.
– Men vi har gjort undersökningar som visar att det inte är mer än mellan 10–15 procent av boksamlingarna som cirkulerar. Och vi kommer dessutom att öppna närmagasin i källaren. Gallrar gör vi oerhört försiktigt enligt ett nationellt ramverk, säger hon.
Processen med det nya studiecentrumet med samlat bibliotek är en trestegsraket. Först ska geobiblioteket flytta till nya lokaler på andra våningsplanet i astronomihuset. Detta ska vara klart när höstterminen 2025 börjar. Då ska även det naturvetenskapliga fakultetskansliet flytta upp. Därefter börjar ombyggnaden av plan 1 som kommer att pågå ända fram till den högtidliga invigningen hösten 2028 då kemibiblioteket, fysikbiblioteket, biologibiblioteket och geobiblioteket slår upp portarna på våning 1 tillsammans med det nya studiecentrumet.
– Vi har ett enormt arbete framför oss. Men när vi väl passerat den högsta tröskeln så kommer det bara att bli lättare. Många ur bibliotekspersonalen har starka målbilder och majoriteten känner en glädje av att få sitta tillsammans och skapa ett gemensamt bibliotek, säger Kristina Holmin Verdozzi.
Att flytta bibliotek är inget man gör i brådrasket. Och kanske inte heller något man gör flera gånger under en karriär. Men det finns ingen anledning till oro. Kristina Holmin Verdozzi har varit med förr. I början av 1990-talet var hon inblandad i flytten av det botaniska biblioteket i Botaniska trädgården, med cirka 200 år på nacken.
– Det var en upplevelse kan du tro. Vi hittade allt ifrån röda pumps till lättölsflaskor från 70-talet bakom bokhyllorna. Men det gick bra, till slut, säger hon och ler.
Vi går ut för att ta porträttbilder utanför astronomihuset. Kristina Holmin Verdozzi sneglar upp på vattentornet som hon kallar ”en våt dröm”. Tankarna för hur det anrika tornet kan användas är många. Kanske kan man arrangera event och föreläsningar där? Bokklubbar? Eller fylla något rum med naturvetenskapliga avhandlingar från 1600-talet fram till idag, likt ett Babels torn?
– Sen återstår ju ett namn som kan fånga husets nya identitet. Det kommer alltid att vara astronomihuset och takkupolerna rymmer ju teleskop som fortsatt ska användas i undervisningen, men vi behöver ett nytt namn som alla kan känna igen sig i. Jag är tacksam för förslag, säger Kristina Holmin Verdozzi.
Text och foto: Johan Joelsson