Att miljöfaktorer påverkar hur djurs färger utvecklas är sedan länge fastslaget. Men vad det är som driver och reglerar de globala mönstren av färgvariation över långa tidsskalor på 200 miljoner år är fortfarande höljt i dunkel. Ett forskarlag har studerat 10 638 bilder av 1 249 arter fjällbärande kräldjur för att närma sig gåtan. Genom att undersöka kroppsmassa, latitud- och altitudfördelning, synlighet, habitattyp och aktivitetstid har forskarna lyckats få en inblick i hur det intrikata samspelet mellan de variabler som format färgutvecklingen.
– Färg utvecklas under påverkan av flera konkurrerande selektiva krafter från olika ekologiska och miljömässiga faktorer. Genom att identifiera drivkrafterna bakom globala mönster av färgvariation kan vi få en djupare förståelse för hur arter kan anpassa sig till föränderliga miljöförhållanden, säger biologiforskaren Jonathan Goldenberg som lett Lundastudien.
I studien kvantifierade forskarna, genom bildanalys, färgens ljusstyrka hos kräldjuren. Sedan utvärderades hur de sex studerade variablerna, samt deras underliggande selektiva krafter, påverkat färgutvecklingen under de senaste 200 miljoner åren. Resultaten visade att ljusa färger är konsekvent förknippade med öppna habitat över lång tid.
– Vi upptäckte också att utvecklingstakten för färgens ljusstyrka sannolikt följer stora förändringar mot kallare och torrare klimat. I takt med att landskapet förändrats har kräldjur färgmässigt tvingats anpassa sig till nya livsmiljöer, säger Jonathan Goldenberg som gjorde studien vid Lunds universitet, och nu verksam vid Oslo universitet.
Tack vare de nya resultaten och den databas av bilder som skapats kan framtida forskning få djupare insikter i hur arter kan reagera på förändrade miljöförhållanden. Detta kan vägleda bevarandeinsatser och förbättra vår kunskap om biologisk mångfald och dess dynamik.
– Fjällbärande kräldjur är den största nu levande ordningen av fyrfota djur. Studien hjälper oss att förstå hur klimatförändringar och habitatförskjutningar påverkar djurens överlevnad och anpassning i förhållande till färg. Detta är avgörande för att förutsäga konsekvenserna av framtida miljöförändringar, säger Jonathan Goldenberg.
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: Ghent University, KU Leuven, University of Groningen, Naturalis Biodiversity Center.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications: ”Habitat openness and squamate color evolution over deep time”
Text: Johan Joelsson
