Även om utsläppen från flygresorna vid Lunds universitet minskat något jämfört med förra året, är de längre resorna fortfarande en stor källa till utsläpp. Nu tar en grupp på fem forskare från olika institutioner sig an utmaningen att förändra resenormer med nya ögon och minska flygresandet. Med finansiering från universitetets Hållbarhetsfond ska projektet, ”Big steps for a smaller footprint: Effectively reducing emissions from academic travel”, analysera resedata och beteenden för att hitta konkreta lösningar för att minska flygresandet inom akademin.
– Utgångspunkten är att Lunds universitet inte når sina klimatmål när det gäller resor. Vi har åtagit oss att minska utsläppen från flygresor med 50% jämfört med 2019, men istället blev minskningen 9% och vi är därmed långt ifrån vårt mål, säger Ruth Pöttgen, projektledare och forskare vid fysiska institutionen.
Projektet engagerar forskare från biologiska institutionen, fysiska institutionen och LUCSUS, alla institutioner med högt resande – men av olika skäl. Biologer deltar ofta i fältstudier, fysiker besöker internationella forskningsanläggningar, och LUCSUS-forskare samarbetar med kollegor i globala syd kring hållbarhetsfrågor. Genom att kombinera sina perspektiv hoppas de kunna förstå varför nuvarande resepolicyer inte fungerar i praktiken och vad som behövs för att förändra resebeteenden.
Policyn säger en sak – verkligheten en annan
En viktig del av projektet är att analysera universitetets resedata för att identifiera mönster – vilka resor står för de största utsläppen? Men lika viktigt är att prata med forskarna själva.
– Vi vill förstå varför den nuvarande resepolicyn inte når den enskilda forskaren. Är det att man inte känner till den, eller är det andra faktorer som gör att man ändå väljer flyg? säger Emma Kritzberg, vid biologiska institutionen och en av initiativtagarna till projektet.
Hon pekar på att det finns ett glapp mellan Lunds universitets ambitioner och hur resepolicyn är utformad:
– Policyn säger att vi ska välja fossilfria alternativ, men samtidigt prioriteras kostnads- och tidseffektivitet, vilket ofta gör flyget till det självklara valet, fortsätter hon.
Långa resor svårast att förändra
Sara Brogaard, forskare vid LUCSUS och engagerad i projektet, menar att många forskare, i alla fall på hennes institution, redan väljer tåget inom Sverige och många gånger i Europa, men att det är resorna till länder utanför Europas gränser som står för den största andelen utsläpp och som är svårast att ändra på.
– Vi behöver tydligare riktlinjer för vad som förväntas av oss forskare. Vi behöver tänka vidare på vilka resor och konferenser är verkligen nödvändiga, och vilka skulle kunna ersättas eller väljas bort? När är det mest värdefullt att vara på plats jämfört med att delta digitalt? menar Sara Brogaard, universitetslektor vid LUCSUS.
Olika policies för olika institutioner
Utöver att identifiera problem och analysera data vill forskarna också skapa konkreta förslag på förändringar i resepolicyn.
– Vi vill att detta arbete ska mynna ut i rekommendationer som faktiskt fungerar för olika typer av institutioner, säger Ruth Pöttgen.
En central del av projektet är att hålla workshops med forskare för att få deras perspektiv.
– Vi måste förstå vad forskarna själva är beredda att göra. Man kan föreslå åtgärder som har potential att vara effektiva, men om ingen vill gå med på dem, då fungerar det inte i praktiken, säger Emma Kritzberg.
Projektgruppen ser också en större utmaning i att flygresor är en del av Lunds universitets satsning på internationalisering.
– Det krockar med idén om att vi ska synas och samverka mer internationellt. Många upplever att de måste resa långt för att synas och bygga nätverk. Men vi måste ta den här dialogen – hur kan vi vara internationella och samtidigt hållbara? säger Ruth Pöttgen.
Vad krävs för att halvera flygresandet?
Projektet ska vara avslutat innan året är slut, men forskarna hoppas att det kan sätta igång en bredare förändring inom universitetet – och kanske även inspirera studenter.
– Vi hoppas att forskare som förändrar sina resvanor kan bli en inspiration för nästa generation, säger Sara Brogaard.
För att nå målet om att halvera flygresandet behöver universitetet hitta en balans mellan sina klimatambitioner och akademins behov.
– Jag värdesätter verkligen fysiska möten – pandemin gjorde det tydligt hur betydelsefulla de är. Samtidigt kan vi inte ignorera att konferenser och samarbeten på andra sidan jorden innebär stora utsläpp om vi flyger. Där finns hållbara och genomtänkta alternativ till fysiska resor, säger Ruth Pöttgen.
Projektet tar nu de första stegen mot att förstå hur Lunds universitet kan ta ett större ansvar för sitt akademiska resande – och vad som krävs för att forskare faktiskt ska kunna välja mer hållbara alternativ.
*Enligt Redovisning av Lunds universitets miljöledningsarbete 2024 framgår det att utsläppen från flygresandet under 2024 har minskat med 6% från föregående år.
